British Sea Power

Rule, Britannia! Britannia, rule the waves!

"Tyskland misslyckades med det. Två gånger.

Japan klarade inte av det. Italien klarade inte av det.

Inte ens Tyskland med hjälp av Italien och Japan klarade av det.

Gahndi och Indiens frigörelse, Suezkrisen, Falklandskriget, Gulfkriget, kriget mot terrorismen och kriget i Afghanistan och invasionen och ockupationen av Irak klarade inte heller av det.

Jag talar här om att slutligen förpassa det gamla öriket Storbritanniens (eng United Kingdom) gamla brittiska imperie till historieböckerna en gång för alla. Naturligtvis började avvecklingen av imperiet på allvar i och med andra världskriget, ett krig som lämnade Storbritannien med en ungefär lika stor räkning som hela USA, inflationsjusterat motsvarande ca 3 600 miljarder dollar. Detta på ett betydligt mindre land.

När kriget var slut uppgick Storbritanniens statsskuld till hela 250% av BNP, och den sista skulden härrörande till andra världskriget betalades inte förrän 2006.

Under åren efter andra världskriget monterades sakta men säkert imperiet ner. 1947 försvann juvelen i kronan, Indien. 1997 lämnade man tillbaka Hong-Kong till Kina, vilket väl i princip får sägas vara det sista. Kvar finns Gibraltar och Falklandsöarna och kanske lite i princip obebodda besittningar här och var.

Men det krävdes en global finanskris för att slutligen få Storbritannien att lägga ner de sista spåren av imperiets makt. Nämligen förmågan att, som det så fint heter, projicera utrikespolitik. Och för att projicera utrikespolitik så krävs det hangarfartyg." Saxat från Cornucopia